Emelie

Idag känner jag mig uppgiven. När man är så trött som jag är kan man lätt göra det, ni vet när man tror att alla är emot en och man tror att ingen gillar en. En sån dag har jag. Trött och tråkig i kassan på jobbet (för i förbutiken får jag ju inte stå), i 7 timmar härdade jag! Näst sista timmen var den segaste någonsin. Vad vill jobbet mig? Jag vet inte heller varför jag är så trött, jag sov ju i 12 h i natt. Ska man inte vara piggare då? Åt middag med familjen, funderade till och med på att skippa det och gå hem och gråta istället. Ibland skiter sig bara allt. Men när man får prata av sig mår man alltid bättre.

Imorgon är det jobb 7-15, personalfest från 17. Då går bussen i alla fall. Det betyder att jag måste välja kläder idag. Och iprincip allt ligger i kartonger. Allt får nämligen inte plats i garderoben. Hmm. Jag har inte ens en aning om vad jag ska ha på mig. Men det konstiga är att jag inte bryr mig. Ett skit. En klänning kanske det blir. Eller jeanskjol. Kan man ha det när det är vårdad klädsel som gäller?

Annars är det jobb jobb jobb. Jag vill bara gråta över det just nu.

Puss