Nytt år
Första inlägget, då kan jag ju summera året som just var. Mitt år, ingen annans.
Jag fastnade för Big Brother för första gången. Det är ett oerhört fascinerande program, även om jag inte vill erkänna det. En bunt människor som stängs in och man får följa dem. Jag antar att man fastnar för att man kan relatera till någon och för att allting är på riktigt, ingenting är retucherat eller klippt. Fast dem skickar ju bara in tjejer med stora bröst och killar med muskler. Nästan uteslutande. Men dessa människor är fascinerande. Jag vill veta varför.
Jag insåg att man borde tänka på andra, och på miljön. Som på nyår; vi bara smäller bort massa pengar, så roligt är det faktiskt inte. Kan man inte göra någonting vettigt med dessa pengar istället? Eller att vi handlade för 52 miljarder kronor, bara på julklappar! Det är så himla sjukt. Om vi istället hade gett bort hälften av pengarna till någon behövande, eller något land, skulle det hjälpa mycket mer. Vi behöver inga mer saker i det här landet; tänk på andra! Vi använde också alldeles för mycket fossila bränslen, papper, el etc. Vi tror inte att vi kan minska ner på allting, men jag tror vi kan det. Släck lampan när man går ut ur ett rum, gå istället för att ta bilen, eller åk ialla fall kommunalt osv. Jag låter säkert tråkig, men jag tycker verkligen så här.
Jag slappade till i skolan. I alla år har jag varit den som alltid har varit på topp och alltid pluggat. I år orkade jag inte mer. Jag fick magkatarr, åt medicin, blev allergisk mot hälften av all mat, blev sjuk för jämnan etc. Jag orkade inte mer. Nu skiter jag i mina betyg. Nästan. Jag kämpar, men inte lika mycket. Jag är mycket mer värd än betygen. Och kommer jag inte in på den utbildningen jag vill, då är det inte menat att jag ska det heller.
Jag förstod att jag gillar att diskutera om samhällsfrågor. Jag har aldrig sett mig själv som en sådan person. Jag har bara trott att jag ska hänga med vad alla andra tycker, men nu har jag äntligen förstått att jag kan mer än så. Jag är min egen individ och jag tycker som jag själv tycker.
Mina idoler gick från snygga hollywoodkändisar till jordnära personer. Farmor, mamma, Kate Winstlet. Alla har inspirerat mig och alla har fått mig att öppna ögonen och inse att alla inte behöver vara likadana. Man måste vara sig själv. Farmor har fått mig att förstå att man får göra som man vill om man mår dåligt. Man behöver inte lyda andra. Var dig själv! Mamma har fått ner mig på jorden när det gäller att prestera. Man kan inte alltid göra sitt yttersta, man kan bara göra sitt bästa. Hur det än går älskar familjen alltid en. Kate Winstlet har fått mig att inse att man inte behöver vara pinnsmal. Hon har lyckats i alla fall, och är grym på det hon gör (se Finding Neverland så får ni se själva). Att ha dessa kvinnor som förebilder stärker mig något otroligt.
En tråkig första blogg för vissa, men inte för mig och det är det som räknas.