Emelie

Dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Den började bra, (så bra som den kan börja klockan 06.08) med att jag vaknade självmant. Jag kände efter lite i huvudet; gjorde det fortfarande ont? När jag går och lägger mig med huvudvärk har den en tendens att inte försvinna. Men det kändes bra. Tog lilla Nemo till jobbet och tur det, det var minst 15 minusgrader! Minus 4 fick jag höra sen, men det tror jag inte på. =P Allt gick smidigt på jobbet till ungefär halv tio. Då fick jag en spyattack (spydde inte, men illa mådde jag) och A fick byta mig så jag kunde springa iväg. Mådde satans dåligt och kallsvettades och huvudet dunkade och all skit på samma gång. Så det blev hemgång redan klockan 10.15 istället för 17. Jag som behöver pengarna!!! Blev sjukskriven imorgon också, inget jag vill, men ibland ska man lyssna på kroppen och inte knoppen...

Min underbara dag fortsatte lika bra när jag fick ett 100 % nej till tjänstledigt för resandet. Jag åker i vilket fall som helst, det känns lite likgiltigt vad som än händer, men samtidigt, vem vill få ett nej? M sa att jag kunde få tjänsten tillbaka när jag kom hem, men kan man inte bara ge mig tjänstledigt då undrar jag? Tydligen inte, eftersom att "då kan fler som vill resa hänvisa till att du fick det" eller någonting liknande. Men vafan. P fick ju. Särbehandling av folk på golvet. Dessutom är inte schemat för den perioden satt så då kan man ju sätta in någon annan bara? Jag blir bara så sur. Men vad ska jag göra? Jag lägger mig inte direkt på knä för det jobbet. Jag hoppas att ödet vill mig bättre vägar i livet. Vi får se vad som händer. Någon som kan erbjuda mig ett jobb i vår?

Ja, hur ska dagen fortsätta? Kan den bli sämre? Så ska man i och för sig aldrig säga. Men just nu suckar jag bara över allting. Dessutom tror jag att min magkatarr är tillbaka. Don't like.

Puss från en sjuk, och snart arbetslös, Emelie